söndagen den 1:e januari 2012

Nyårsafton är över

Men folk har nu vid 14-tiden tydligen vaknat till liv och börjat smälla av sina "bomber". Får de aldrig nog??

I natt såg vi flera stycken flygande lyktor vid tolvslaget. Det var väldigt vackert att titta på hur de gled fram, tyst, över himlen. De gav ett varaktigare intryck, än de där 5 sek stjärnfallen som kreverade på himlen.

Hundarna brydde sig inte nämnvärt, Puzzel totalt oberörd, Zweetie lite mer uppmärksam när de absolut värsta bomberna briserade precis utanför oss. Då är det bra med grisknorrar. För inget går upp mot något så smaskigt att tugga på.

När det smällde som värst här utanför, kunde jag inte låta bli att tänka på vår grannhund Molly och hur rädd hon var redan då det smällde på långt håll. Vilken plågsam kväll hon måste ha haft.

Jag är väldigt tacksam för att ha två hundar som inte mår dåligt vid dessa tillfällen.





3 kommentarer:

Erika sa...

Min prästbekant Mirjam föreslog också sådana lyktor på nyår då de är så vackra och tysta!

Nelssonmatten sa...

Här är det sedan flera år vanligt att den sortens lyktor ljudlöst seglar över himlen i nyårsnatten (förutom de vanliga ljudliga fyrverkerierna då). Tror att första gången var nyårsnatten efter tsunamikatastrofen i Thailand 2004. De har väl sitt ursprung i Asien?

Bea sa...

Vi har sedan fler år haft sådana lyktor, vi firar ju mitt ute i skogen, så raketljud är inte något stort besvär, Spike är ju tyvärr fyrverkerirädd. Underbart att se lyktorna segla upp på den kolsvarta himlen!
God fortsättning, vi hörs :)
Kram